Ida (fyra år) ställde frågan på morgonen helt oförhappandes. Med religionsvetarbakgrunden i bakhuvudet skulle mamman vara neutral.

– Ja Ida det är en ganska stor fråga, en del människor tror att det de kallar Gud är det som är början till jorden och människorna. Andra tror att jorden kom upp i en stor smäll i universum, ytterligare andra tror på andra berättelser.

Adde (sex år): Men vad tror vi då?

Jag: Det får man välja själv Adde.

Adde: Ja men vad tror du? Hur tror du att jorden skapades mamma?

Jag: jag tror att jorden skapades i den där smällen som kallades en The big bang, eller på svenska ”Den stora smällen”.

Ida: varför då?

Jag: Ja för att de där människorna som undersöker saker, forskarna, har hittat så många saker som visar att det kan ha varit så.
Och att liknande smällar fortfarande händer.

Ida: Hur många Gudar finns det?

Jag: Jättemånga Ida, man kan tro på olika sorters Gudar. För länge sen i Sverige så tänkte man på Asagudar till exempel. Ni vet det där vi har pratat om veckodagarna. En dag, Torsdag är uppkallad efter en sån Gud. Thor (berättar om Thor och jättehammaren- Adde bestämmer sig för att han numera är asatroende. Tor är ju faktiskt cool och den där grisen som gör att ingen behöver svälta …. )

Ida vill veta mera, vill se bilder på alla gudar (Tack kära Jobs för att du utvecklat Ipad). Jag berättar om olika sorters religioner och ger exempel som att hennes turkiska kompis A är Muslim och att han inte äter viss sorts mat. Två timmar senare har Ida bestämt sig också. Hon är numera Hindu. Lakshimi och de fyra armarna är ju så svårt att motstå…

Att prata om de här frågorna med små barn är otroligt intressant. Särskilt efter alla år av studier i ämnet religionssociologi. Att inte lägga värderingar är svårare. men jag känner mig rätt nöjd med resultatet. En hindu och en asatroende med en ateistisk mamma är väl inte så illa.

Hur pratar ni med era barn? Både ni som tror och ni som inte tror? Får de välja själva?