Ännu en artikel i alltombarn där ett pucko …förlåt, en mamma ställer sig och röker över sitt barn. Jag avskyr sånt. Jag avskyr att se folk röka som har barn och /eller är gravida. Hur i helskotta resonerar man när man har barnet i famnen och röker samtidigt, eller som när en pappa som bor i området röker rätt över barnvagnen på sin tiomånaders dotter?
Folk som är gravida, har jag sett blossa på utan tanke på det de har i magen. För hade de tänkt hade de ju inte rökt, eller? En del av dem svarar:
-”Ja, men man kan ju inte bevisa exakt vad det ger för skador.”, eller ”Min morsa rökte och mig är det minsann inget fel på!”
Om man själv beter sig som ett pucko och bara skadar sig själv, okej då … Men de facto är det så att kolmonoxiden som finns i cigarettröken gör att blodets syreupptagningsförmåga försämras hos den som röker. Om rökaren är gravid får fostret också i sig kolmonoxid. Fostrets blod tar upp dubbelt så mycket kolmonoxid som mammans och gasen stannar dessutom kvar längre hos fostret.
Rökning ökar dessutom riskerna för
Att fostret växer för dåligt
Missfall
Fosterdöd under graviditeten
För tidig förlossning
Moderkaksavlossning
Plötslig spädbarnsdöd.
Om man är beredd att utsätta sitt barn för det, kanske man ska tänka en gång till innan man planerar barn!
december 11, 2007 at 7:56 f m
Hej. Jag har bara en fråga, vad har du för rätt att dömma de föräldrar som röker? Jag slutade röka under min graviditet, mådde så otroligt dåligt av det. Fick abstinensbesvär och blev “galen”, min barnmorska rådde mig att trappa ner istället inte sluta tvärt som jag gjort. Jag vägrade, jag fortsatte kämpa och mådde otroligt dåligt i ca 2 månader.. o då var inte morgon-illamåendet inräknat.
Jag förstår alla föräldrar som röker. Jag har full förståelse för hur svårt o jobbigt det är att sluta. Och jag tycker inte att man ska dömma människor. Har du själv rökt? Om inte så har du ingen ening om hur svårt det är att sluta röka. Det är ett beroende som man måste göra sig av med. Det är som att vara beroende av droger, o de som är beroende av droger hjälper man o stöttar. En rökare spottar man och hånar….
Ska de vara så? Jag håller med om att man INTE ska röka i sina barns närhet. Men att man inte ska skaffa barn för att man röker, ja de är bara elakt.
Det vara bara min åsikt och jag respekterar din. Blev bara lite upprörd. Men inte personligt mot dig, utan mot alla som dömmer och inte kan förstå det svåra i att sluta röka…
En f.d rökare…
december 11, 2007 at 11:04 f m
Hej Engla! Det är alltid bra med diskussioner, men jag håller naturligtvis inte med dig.
Jag har aldrig rökt.
Jag har ingen som helst förståelse för de som röker, eller fel, jag har ingen som helst förståelse eller sympati med dem som skaffar sig barn och röker gravida eller i barnets närhet. Att utsätta en annan människa för sitt beroende och för denna vidriga ånga (Samt de skador som det kan orsaka ett foster) tycker jag är vidrigt och jag anser att eftersom den människan själv valt att röka så får han/hon inte min sympati, det förtjänar personen inte.
Jag har misbrukarvårdsutbildning och hör tilld en hälften av skolan som anser att beroende INTE är en sjukdom, jag anser vidare att en beroende som försöker sluta förtjänar stöttning och hjälp, men en som fortsätter och dessutom utsätter sina nära för det hela han/hon förtjänar ingenting av det.
Det kanske är elakt att säga så, men vi har alla olika åsikter och det är bra eftersom då blir jorden mer färgrik, men nej jag tycker att om man inte kan sluta röka ens när man bär ett liv inom sig då ska man nog ta hjälp att sluta först innan man tänker tanken att skaffa barn.
december 11, 2007 at 11:15 f m
Jag anser att om man vill skaffa barn så får man faktiskt göra vad som är bäst för barnet. Om man har problem med att sluta röka bör man ta tag i dessa innan man försöker bli gravid, och därigenom gått igenom det värsta abstinensstadiena redan innan ungen ens existerar.
Det är inte barnets fel att föräldern har börjat röka, och jag anser det orätt mot ett barn att möjligtvis begränsa dess möjligheter pga ett dyrt och hälsovådligt problem.
Självklart har ingen sagt att det är lätt, men det finns heller ingen som sagt att alla borde vara föräldrar.
Mvh
Hampus
december 11, 2007 at 11:32 f m
Hehe, mina åsikter ställer sig i led med Addesmammas och Hampus’. Engla, du kanske mådde dåligt under graviditeten när du slutade röka, men har du tänkte på hur bra du fick ditt ofödda barn att må som tack? Ibland får man faktiskt ta och offra sig för det större goda.
Min mor var storrökare innan hon blev gravid med min bror. Så fort hon fick reda på det (att hon var gravid) slutade hon helt och hållet – hon hade sitt ofödda barn i åtanke.
Hursomhelst, innan jag blir långrandig… Ett beroende är ett beroende – inte en sjukdom. Det är något man kan ta sig ut ur med andras hjälp och viljestyrka.
december 11, 2007 at 11:44 f m
För att ge mig in i diskussion “vad har du för rätt att döma.”
Vad har någon för rätt att döma någon som röker? Vad har någon för rätt att döma den som dömer alla rökare? Och så vidare. I slutändan så måste vi faktiskt inse att det finns vettiga och mindre vettiga (för)dömningar att göra. Men någonstans så har man väl alltid rätt att göra dem?