Påskpysselfunderingar del 2

Vi var och påskpysslade häromdagen. När jag tidigare nämnt att några av mammorna håller sig undan färgkladdandet eftersom kläderna blir smutsiga så upptäckte jag på påskpysslet att papporna överlag har en annan udda tendens.

Här sitter alltså barnen och ska göra påskhäxor av papp och fingerfärg. Vi är rustade till tusen med skydd och penslar och papper. Adde kladdar vilt, pensel i munnen, pensel i håret, pensel i mammas hår, pensel på golvet. Fingerfärg i handen och … tjohoo klutt på pappstruten. Vår häxa blev färglad i regnbågsfärger och lite småknasig då färgen kom kluttvis och överallt. Jag hjälpte till och satte på hatt och ögon eftersom lim inte är så bra för så små barn. Sedan ser jag mig omkring och döm om min förvåning när papporna runt bordet har tre nästan identiska, omsorgsfullt målade häxor ståendes långt ifrån sina barns kladdiga händer.

– Oj vad fint det blev säger jag lite chockat.
– Ja… pappan på andra sidan bordet ler och kikar upp från sin nästa häxa. Man måste ju måla så påskpyntet går att ställa på bordet. Samtidigt sitter hans barn och äter lite sorgset på stråna från en pensel.

Den andra pappan har vid det laget målat klart sin andra häxa, som är identisk med de första och har fina raka ränder, sjal och kjol. Hans dotter sitter och petar på ett hörn av ett vitt papper.

Jag ser på min son, han har färg i håret och jag på armarna, vår häxa ser lite lagom luggsliten ut, så som en bebistillverkad häxa ska och nog kommer ja att plocka fram den på påskbordet.

Annonser
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: