Trotsig unge till salu …äter inget, kan allt SJÄLV!

Trotsåldern har satt igång med besked. Förut var det ju matvägran, nu är det VÄGRAN i största allmänhet!
Ja ni som har trotsig tvååring i erat hem vet precis vad jag pratar om. Ibland är det svårt att göra rätt, eller att veta om man gör rätt.
Det här är tredjen dagen på rad som jag känner att jag vill sätta ut ungen på torget med en bortskänkesskylt om halsen, pheew.

– Vill inte ha mat!
– Vill INTE gå i trappan.
– Vill inte klä på sig.
– Vill inte klä av sig!
– Vill inte sitta i vagnen
– Vill inte gå själv.
– Vill inte, vill inte, vill inte!!!

Eller, som variant på det hela: ”JAAAAG VIIIIILLL- FIIIXA NU!”
– Jag VIIIILL ha mat nu och ja jag ska leka med mina leksaker vid matbordet och helst dansa salsa samtidigt.
– Jag VIIIILL ha saxen och jag skiter i att den är farlig för jag VIIIILL ha den nu!
– JAAAAG VIIIIILL kasta saker på grannens bil, jag VIIIILL slå på alla spisplattorna och helst sticka in näsan i den rykande ugnen.
– JAG vill ha shorts på mig fast det är -8 ute och jag VILL ha exakt just den gaffeln som du har annars SKRIIIKER jag!
– Vill, vill, vill, vill, vill.

Och ”pedagogiska” mamman vill bara gömma huvudet under en sten. Med dryga två veckor till ”magaliens” ankomst är orken inte riktigt på topp, trots att omgivningen tycks tro det.
– Åh jag förstår inte hur du orkar vara så pigg och pedagogisk. Och jag vill bara svara:
”Pigg och pedagogisk??? Vem pratar du med egentligen???” men jag säger:
– Man gör ju vad man måste för sitt barns skull! Och det är ju sant, jag gör, eller försöker alltid göra det jag tror är rätt. Men när orken tar slut då?

Jag har sett massor av dåliga exempel häromkring, mammor som skriker på sina barn i frustration och helt konsekvenslöst hotar med ”Sätt dig i vagnen om du inte” arton gånger utan att sätta dem i vagnen. Själv försöker jag alltid förklara för Adde varför jag säger ”Nej” eller varför mamma inte vill att han ska kasta sig i trappan, inte kan bära jämt och så.

Igår höll jag på att krevera när Adde efter en hel dags vrålande kom hem ville se på Teletubbies, samtidigt som han ville äta (i vardagsrummet???) OCH ha hög musik på helst utan att klä av sig ytterkläderna. VRÅÅÅÅL, SKRIIIK, gap, kasta saker, dra i mamma, slå på mamma! Då orkade jag inte längre, Jag sa lugnt, Adde skriker du eller kastar du något en gång till så sätter jag dig i rummet, och han skrek. Jag lyfte upp honom och satte honom på golvet i hans rum, sen gick jag ut utan att stänga dörren, men ut ur rummet i tystnad.

Och då tystnade Adde, efter bara ett par minuter kom en slokörad gosse ut till mamma i soffan och sa lite ledset:
– Mamma kram. Och mamma fick genast dåligt samvete, lyfte honom och kramade. Sen sa jag:
– Adde förlåt för att mamma blev arg på dig, men du får inte skrika, slåss och kasta saker då blir mamma också ledsen. Mamma älskar ju dig och vill inte att du ska vara sådär arg.
Sen kramades vi och såg på teletubbies tillsammans ända till maten skulle serveras…

Någon som vill köpa trotsig tvååring 😉

Annonser
Tidigare inlägg
Lämna en kommentar

1 kommentar

  1. Nope, här köps ingen trotsig tvååring, har ju en trotsig treåring själv 🙂 L-G sa idag efter att barnen hade lagt sig att han förstod inte hur NÅGON kunde skaffa tre barn och jag håller nog med honom… 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: