Att synliggöra sitt barn

Det är viktigt att synliggöra sina barn, kanske extra viktigt att komma ihåg att synliggöra ett barn som får ett syskon.
Ett enkelt sätt att synliggöra sin tvååring är attbekräfta det han säger genom att besvara det barnet säger. Det kan också handla om upprepning av en mening barnet säger, när orden inte hamnat riktigt rätt. Att hjälpa barnet på vägen utan att lägga värderingar i hjälpen är viktigt, tror jag.
En sån enkel sak som att vi berättar för Adde när han pratar i munnen på oss, att mamma och pappa ska bara säga ern sak till varandra först, sen är det Addes tur. Har gjort att han aldrig vrålar på vår uppmärksamhet om han inte får den exakt på sekunden. Tlamod är en dygd för vår lilla kille.

När det kommer till lillasyster har jag alltid tyckt att det är viktigt att det äldre barnet får vara med.
Adde får en viktig uppgift varje dag, när jag tar morgondisken så ligger Ida på en filt några meter bort och då säger jag till Adde.
-Adde kan du passa Ida?
-Jaa, brukar han ropa glatt (förövrigt det enda som är ja just nu i nejsägartiden) och sätta sig försiktigt vid Ida och klappa på henne.
Jag har dem naturligtvis under uppsikt hela tiden men Adde är så stolt varje gång han får passa Ida att han växer flera centimeter.
– Adde klappar Ida! sägter han med jämna mellanrum och vill ha bekräftat hur duktig han är. Det får han givetvis och Ida blir för honom viktigare och viktigare. Han hämtar gärna blöja åt Ida, blir ledsen om Ida inte vill ha en napp som han har hämtat och skäller på mamma om mamma inte är tillräckligt snabb med att trösta Ida när hon blir ledsen.

Annonser
Tidigare inlägg
Följande inlägg
Lämna en kommentar

2 kommentarer

  1. Åh vad mysigt det låter 🙂 Jag tycker också att det är viktigt. Ellen vill hjälpa till så himla mycket nu och det är ju bara att låta henne. Hon är ofta ”barnvakt” till Maya, Maya har ju blivit lite större också så jag behöver inte ha samma uppsikt över dom två som när hon var jättebräcklig. Tycker även att det är superviktigt att man pratar med de äldre barnen så de vet att man tar dem på allvar sådär, förklarar varför man gör saker och lyssnar på deras svar osv. Ellen pratade jättetidigt och har alltid varit väldigt verbal för sin ålder. Ibland undrar jag om det inte är för att jag har pratat jättemycket med henne ända sedan hon var nyfödd, hade ju ingen annan att prata med så dagarna i ända förklarade jag vad jag gjorde för en som fattade nada *skrattar* Det gör jag med Maya också, ibland när vi är på affären och jag knallar omkring med henne i kundvagnen och säger att ”nu ska vi gå och hämta senap, den finns i den här hyllan, sedan måste vi komma ihåg att köpa blabla, det har mamma glömt att skriva upp på listan” osv kollar folk på mig som om jag vore tokig men Maya verkar gilla det för hon lyssnar riktigt intensivt trots att hon inte förstår *skrattar*

  2. Jag har gjort precis samma sak med Adde och verbalare 2 åring är svårt att hitta! Jag tror absolut att det beror på att vi talar med dem tidigt, fler borde göra så.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: