Skippa föräldraspärren på det dära ”Internet”

Det är svårt att låta världar mötas. Det vi glömmer i vardagen är att kunskap om ett socialt fenomen ofta kommer upp i tomrummet mellan två samtalande. Där tankar vänds på och diskuteras. Jag vill dela en diskussion med er som liknar situationer jag ofta hamnar i eftersom jag är ganska (anser jag själv) liberal när det gäller teknik och sociala mötesplatser. Min IT bakgrund och geeksida hjälper förstås till. Men nyligen på en Europakonferens satt det en kvinna och under lunchen pratade vi om barn och internet. Jag vill dela det med er för att det är så jag upplever att många vuxna tänker. Kommentera gärna om dina egna upplevelser oavsett om du är vuxen eller barn. Hon sa:
– Alltså det där med barnen och Internet. Jag fattar inte hur det spenderar så mycket tid med datorn. Min dotter är tretton och sitter jämt vid datorn. Jag fattar inte vad hon gör. Hon är jätteduktig på det här med datorer förstås, men hon borde göra något vettigare med sin tid!

Jag blev lite stum, det var länge sedan jag hörde en så högt utbildad människa säga så många fel i en och samma mening.

Jag sa lite försiktigt:
– Har du funderat på att fråga henne vad hon gör där?

Hon svarade:
Alltså hon är ju på facebook och spelar typ ett modellspel så vi har i alla fall förbjudit henne att köpa kläder och sånt till den där modellen som de andra barnen gör.

Det är alltid svårt när man sitter med en främmande människa som man vill hålla god ton med då man åtminstone ska samarbeta under de kommande dagarna. Så jag tänkte i alla fall väcka frågan:

-Vad tycker du hon borde göra istället då?

Hon tittade på mig, himlade lite med ögonen och sa:
Ja men du är ju mamma själv, du vet vettiga saker. Som att läsa böcker och vara social.

Ja … sa jag, böcker är förstås viktigt men idag händer ju så mycket av det sociala på nätet. Jag skulle i alla fall bli väldigt orolig om min tonåring hellre bara läste böcker än satt på internet. För mig skulle det tyda på ett utanförskap.

Ja hon säger ju förstås att hon är social på nätet, men ja vad kan hända egentligen? Och vi har en sån där föräldraspärr så hon inte kan göra något dumt.

Jag: Förlåt en vadå?

Hon: En brandvägg så man kan spärra vissa sidor som är dåliga… Det måste väl du också ha som har så små barn. Som skyddar dem

Nej sa jag, det har jag faktiskt inte. Jag tror på kommunikation istället. Om barnen är online så är de det med en vuxen. Även de äldre barn jag jobbar med sitter på datorer utan spärrar. Det handlar om att fråga dem vad som är jobbigt. Att prata med dem om vad man ska tänka på och framförallt att lyssna på dem. Jag tror att om jag lär mina barn att tänka själva utan att sätta upp förbudsspärrar så kommer de att lära sig vad de gillar, vad de ska undvika för att må bra och att kommunicera fram när de händer jobbiga saker.

Hon stirrade på mig, uppenbart irriterad och svarade: Ja men jag vill i alla fall inte att mina barn ska titta på porr.

Nej, sa jag, men jag tänker så här att om du spärrar er dator kommer de att se det hos en kompis. Om de då upplever det som äckligt eller skrämmande så kommer de inte att fråga dig, för du har ju förbjudit dem från att se på det. Och dessutom är det inte säkert att det du upplever som skrämmande det att det att de ska välja att titta på porr är detsamma som de tycker är att utsättas för porr. Jag kan tänka mig många fler saker som jag tycker är jobbiga att barnen utsätt för än att de själva kanske är nyfikna. Jag spärrar inte min dator, istället pratar jag med barnen och hoppas att de ska komma till mig när de känner att det har hänt konstiga saker på nätet och våga fråga.

Jo, sa kvinnan, jag ser det nog inte så. Och jag tycker inte om modellspelet för det ger henne fel värderingar?

Jag: Fast då lägger du ju dina värderingar i det. Det kanske inte alls är därför hon spelar det spelet? Det kanske är för att hennes kompisar är just där. Det kanske är där de har sin fritidsgård och trots att de spelar just det, så kanske det samtidigt är ett forum att lufta tankar mellan dem. En fristad i spel chatten liksom?

Samtalet bröts och jobbet tog vid, men dagen efter innan vi skulle åka åt olika håll kom kvinnan fram och sa:

Jag är glad att jag träffade dig, du fick mig att tänka lite annorlunda och jag ska försöka prata med NN. Hon kanske till och med kan lära mig lite.

Jag ser ofta samma beteende hos vuxna, och vi har ju pratat om det på bloggen förut. Om spel, barn och det dära Internet. Mitt främsta råd när det gäller kunskap om barns nätanvändande är FRÅGA DEM.

Eller som stig Roland rask så fint uttrycker det:
Om vi vill fånga de unga där de är måste vi möta dem just där!
Det finns olika sorters modespel för barn, bland många andra

Exempel på modellspel för barn
dressupgirl
Topmodel dressup

Annonser
Följande inlägg
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: