Nu kanske inte aftonbladet är en tidning folk bör läsa, just med tanke på allt skit som skrivs, men tyvärr får väldigt många sin input därifrån! Idag till exempel kan man läsa om hur den såkallade experten Mats berättar att ”Det är jättevanligt att barn träffar blottare i nätforum som börjar onanera när de chattar ”

Var denna såkallade expert får sina ider ifrån kan man ju fråga sig. Inte verkar det vara från relevant forskning. Snarare från förlegade uppfattningar och moralpanikider spridda i internets barndom och vidmakthállna av självutnämnda experter.

Det är inte jättevanligt att folk beter sig på det sättet, eller sexuella kontakter som är så aggressiva heller. Visst förekommer kontakter mellan vuxna och barn på nätet, men det gör det ju i offline livet också. Man bör ställa sig frågan är det alltid fel att vuxna och barn pratar med varandra? När bör jag sätta en gräns för mitt barn?

När det gäller sexuella kontakter online, ska man självklart inte rycka på axlarna, men om man vill ha korrekta svar ska man passa sig för att fråga aftonbladet.

Det finns en mängd forskningsrapporter och annan dokumenterad kunskap om barn utsatta för sexuella övergrepp, denna internetexpert har tydligen inte läst dem! Hade han gjort det hade nog hans citat sett annorlunda ut, om nu aftonbladet de facto direkt citerat.Det klart att han kanske har en uppfattning om vad begreppet: ”jättevanligt” står för som skiljer sig från min men … om man tittar till relevanta och tidsenliga undersökningar så visst förekommer det att Barn (barn = upp till 18 i detta fall) kontaktas i sexuella syften av både vuxna och andra barn via Internet och mobil. Man ska ta det på allvar, men inte skrämma folk i onödan.

I Sverige är det bland andra Medierådet som har undersökt barns och ungdomars användande av Internet och mobiltelefoni. Hur vanliga ”aggressiva” sexuella kontaktförsök är har också undersökts i flera internationella studier. Bland annat har Crimes Against Children Research Centre (University of New Hampshire)gjort flera studier kring ungdomar och säkerhet på Internet. I en studie gjordes telefonintervjuer med 1500 amerikanska barn mellan 10–17 år. Där uppgav 19 % att de haft oönskad sexuell kontakt via Internet. Vad oönskad sexuell kontakt är skiljer sig dock mellan individer. men på det hela taget så har en tredje del av den 19% uppgett att den som försökt kontakta dem var över 18 år. Av dessa var 3 % beskrivna som aggressiva sexuella kon- takter. En ny studie gjordes 2005 i denna uppföljande variant hade de 19% sjunkit till 13%.

En annan VIKTIG sak när det handlar om sexuella kontakter är vad som citerats i artikeln. Det kan läsas som att när barn är online så kontaktas dem av folk som klär av sig och onanerar direkt. Så fungerar det inte särskilt ofta i alla fall.

I sexuella kontakter handlar det snarare om att förövarna långsamt bygger upp förtroende hos barnet. De blir en vän, en samtalspartner eller den som fattar när mamma/pappa inte gör det.

Hur förövare bygger upp förtroende med barn skiljer sig inte nämnvärt online från offline. et finns en ganska väl definierad process för pedofilgrooming (förtroendeskapande) skriven av O´Connel 2003. Det handlar om fem steg:
1, Vänskapsskapande, och innebär att förövaren lär känna barnet, man småpratar eventuellt utbyte av oskyldiga bilder kan ske.
2, Förhållandestadiet, som är en förlängning av vänskapsfasen. Vänskapen fördjupas och förövaren talar exempelvis om hur barnet har det och visar djupare intresse för skola och hemsituation.
3, Riskbedömningsstadiet där kan förövaren fråga var barnets dator finns och hur många som använder den för att minska risken för att bli upptäckt.
4, Vänskapsfördjupningsstadiet. Barnet får en känsla av att relationen är på bådas villkor och därmed mycket viktig.
5, Sexuella stadiet, sex introduceras till exempel genom ”oskyldiga ” frågor som har du hånglat/kysst/pussat någon. I detta stadie är ofta förövaren betraktad som en nära vän och konversationen kan därmed fördjupas.

När aftonbladet skriver en artikel där man påstår att det är jättevanligt att små barn blir utsatta för blottare som onaerar online är det för att sälja med skrämsel. vad man skapar i förlängningen är en fortsatt okunskap och panisk rädsla hos föräldrar utan kunskap om onlinelivet. Resultatet blir kanske att när barnet berättar så stänger föräldrarna av tillgången till nätet eller inför andra förbud. Detta i sin tur försätter barnet i en situation där det själva måste lösa eventuella problem med förövare.

Som kommunikationskonsult träffar jag ofta föräldrar som har fått höra sådana saker som aftonbladet skriver idag. De har en panisk rädsla för ”det där med internet” och berättar hur de istället för att kommunicera med barnet på ett vettigt sätt och lära sig, försöker med förbud. Efter otalet workshopar med och lärare om spel och Internetliv och unga är jag otroligt trött på hur våra kvällstidningar upprätthåller en stereotyp syn på det som är absolut viktigast att skapa förståelse för idag.

Det föräldrageneration idag måste lära sig är att förstå den generation som fötts in i online livet och inte har en aning om hur livet innan såg ut eller vad föräldrarna hänvisar till som normalt.

Föreläsningar och workshops håller jag regelbundet om du har en grupp som vill lära dig mer, skicka ett mess här eller på skype: fnix78